Ledare: Rätt förutsättningar för givande driver engagemang

Ledare i Patos, 15 april 2024

Hur skapas rätt förutsättningar för ett livskraftigt civilsamhälle? Frågan bollas flitigt av politiker, forskare och, inte minst, aktiva och medarbetare i organisationerna. Engagemang, kompetens och ett demokratiskt regelverk är några av huvudingredienserna. Och självklart: pengar. Alltid nödvändigt men ofta en källa till oro. Inte minst under den senaste tiden, där regeringens besked om neddragningar eller helt indragna stöd till olika ändamål har blivit det nya normala. Budskapet är tydligt: Det är dags för civilsamhället att utveckla en finansieringsmodell som inte är beroende av staten.  

I debatten om detta är det lätt att få intryck av, både från politiker och organisationsföreträdare, att det är offentlig finansiering som håller hela civilsamhället flytande. Men i realiteten utgör finansieringen från offentlig sektor bara drygt en tredjedel av intäkterna till icke-vinstdrivande verksamhet, medan huvuddelen kommer från medlemsavgifter, gåvor, deltagaravgifter och andra intäkter från privat sektor.  

En diversifierad finansiering är i grunden något positivt och nödvändigt. Organisationen står mer stabil när omvärlden stormar och kan lättare tacka nej till samarbeten eller offentliga bidrag som inte passar verksamhetens ändamål eller värdegrund. Och det är just det som behövs – en balanserad finansiering från både offentlig och privat sektor. Inte det ena eller det andra. 

Mer pengar är givetvis bra, men givandet är i grunden ett viktigt uttryck för engagemang och ställningstagande. Ett starkt civilsamhälle formas alltså av att vi är fler svenskar som också ger

När regeringen nu kräver att civilsamhället i allt högre grad står på egna ben, behövs en plan som skapar förutsättningar för ideella organisationer, stiftelser och trossamfund att utveckla en breddad finansiering. För varken offentligt stöd eller privata gåvor och bidrag kommer av sig självt! 

Drygt hälften av svenskarna har gett en gåva de senaste sex månaderna, en andel som stadigt minskat de senaste 10 åren. Trots detta har intäkterna från privatpersoners givande ökat vilket framför allt beror på att fler organisationer arbetar med privatinsamling och filantropiskt givande men också att de som ger, ger mer. Mer pengar är givetvis bra, men givandet är i grunden ett viktigt uttryck för engagemang och ställningstagande. Ett starkt civilsamhälle formas alltså av att vi är fler svenskar som också ger.   

Företagen är numera också i högre grad redo att kliva in och ta ett större ansvar. Inte bara för att de vill bidra till en positiv samhällsutveckling, utan även för att locka till sig unga talanger som är värderingsdrivna och vill mer än att ”bara tjäna pengar”. Men näringslivets allt större engagemang för ett hållbart samhälle har ännu inte gett utslag i ökade intäkter till ideella organisationer, Sverige är nämligen i stort sett det enda land i Europa som inte uppmuntrar företag att bidra till ideella organisationer. 

Så, för att kanalisera mer engagemang från medborgare och företag har vi fyra förslag till regeringen som också bidrar till att bredda finansieringen för civilsamhället: 

 1. Skatteincitamenten måste omfatta mer än forskning och social hjälpverksamhet
Det är mycket positivt att regeringen både höjt gränsen för privatpersoners skattereduktion till 12 000 kronor per år och tillsatt en utredning om skatteincitament för juridiska personers gåvor. Men, stora delar av civilsamhället utesluts när politiken styr gåvogivandet till social hjälpverksamhet och forskning. Det är ohållbart att regeringen minskar offentlig finansiering samtidigt som skatteincitamenten  premierar endast två allmännyttiga ändamål. Djur och natur, kultur, utbildning, förebyggande sociala insatser är exempel på områden som företag och givare alltså stöttar utan att få ta del av skattelättnader  

2. Förenkla skattereduktionens administration och värna integriteten för givarna
Rapportering och administration av skattereduktion för privatpersoners gåvor måste förenklas kraftigt och anpassas till dagens former av givande. Ansvaret för att ansöka om skattereduktion ska ligga på givaren, inte organisationen. Av integritetsskäl (personuppgifter om givande måste skickas in oavsett om givaren kan få skattereduktion och alla givare vill inte ha skattereduktionen) och av kostnadsskäl (omfattande administration för både organisationer och Skatteverket av personer som inte är berättigade). 

 3. Utred offentlig matchning av gåvor 
Med hjälp av ett matchningsprogram för gåvor till allmännyttiga ändamål kan avsatta resurser från staten få en hävstångseffekt genom att direkt stödja civilsamhällets insatser inom och utom Sverige och samtidigt stimulera till ett ökat givande från allmänheten. Detta har testats i andra länder, t ex i Finland och Norge, och forskning visar att just matchning uppmuntrar givande i högre grad än skattereduktion.  

4. Satsa på utbildning och forskning inom fundraising och filantropi
Det främsta skälet till att någon ger är att hen blir tillfrågad. Givandet händer alltså inte av sig självt. Redan på 00-talet gjorde Storbritannien riktade satsningar för att stärka kompetensen inom fundraising i universitetssektorn, Finland har nyligen gjort liknande insatser för att stödja mindre organisationer och även i Sverige finns ett bra exempel i Kulturbryggans satsning på kompentensutveckling för att öka privata resurser till det fria kulturlivet. Dessutom ligger forskningen om insamling och givande långt efter i Sverige jämfört med andra europeiska länder och magisterutbildningar inom ledning, styrning och finansiering av ideella organisationer är obefintliga. Med satsningar på kompetensutveckling och forskning skulle regeringen med relativt små insatser kunna få stor utväxling för en breddad finansiering av civilsamhället.  

Sist men inte minst måste våra politiker sluta utmåla civilsamhället som något svårhanterligt och riskfyllt, i värsta fall en grogrund för organiserad brottslighet. Precis som ni hyllar näringslivet och företagandets roll för ett tryggare och friare Sverige är civilsamhället i hela sin bredd en del av lösningen. Här skapas tillit och engagemang bland medborgarna. I detta finns en samhällsbärande kraft som kan uträtta stordåd, men då behövs också rätt förutsättningar för finansiering som driver engagemang, inte välgörenhet. 

Och vi är redo att hjälpa till!

Charlotte Rydh
generalsekreterare