Ledare i Patos, 5 juni 2024
Alla som arbetar för ideella organisationer vet följande: tillit är själva grunden för att våra verksamheter över huvud taget ska kunna existera. När en missköter sig, riskerar det att drabba hundratals andra organisationer som arbetat i åratal, kanske decennier, med att bygga upp och förvalta förtroende från allmänhet, näringsliv och politiker. Men det är inte organisationerna som drabbas hårdast. Det är de tusentals människor som varje dag nås av allmännyttiga, ibland livsviktiga insatser.
Det handlar exempelvis om ensamma äldre, barn och vuxna som lever i utsatthet, fritids- och kulturaktiviteter för alla åldrar och forskning för att förebygga och bota svåra sjukdomar. Verksamheter som alla har det uttalade syftet att göra vårt samhälle och samvaro bättre.
Senast nu i maj visade en granskning utförd av Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, i samarbete med Göteborgs stad, att det förekommit oegentligheter i stadens föreningsliv. Åtal har väckts mot personer som använt sin förening för att lura till sig skattemedel. En ledarskribent i Göteborgs-Posten menade att problemet förmodligen är mycket större än man lyckats påvisa, och föreslog att civilsamhället fortsättningsvis ska finansieras av medlemmar istället för skattemedel. Så är det dock redan för många organisationer. Samtidigt är det en ryggmärgsreflex som är enkel att förstå, men här skulle jag vilja att tyckare och politiker stannar upp ett par minuter och tänker några varv till. Och att de frågar sig, om det verkligen är rimligt att dessa avarter, som egentligen inte beror på brister inom civilsamhället, ändå leder till att en hel sektor svartmålas och bestraffas?
Och att de frågar sig, om det verkligen är rimligt att dessa avarter, som egentligen inte beror på brister inom civilsamhället, ändå leder till att en hel sektor svartmålas och bestraffas?
Det är förstås mycket allvarligt att organiserad brottslighet och kriminalitet numera också utnyttjar ideella organisationer till att finansiera sig själva och sina verksamheter. Denna kriminalitet stjäl inte bara pengar, utan orsakar även stora skador på vår tillit, vårt samhälle och hela vår demokrati. Men lösningen på problemet är inte att skuldbelägga och begränsa ett civilsamhälle som i regel sköter sig. Snarare ligger det på ansvariga myndigheter att utforma och genomföra effektiva, men samtidigt rimligt omfattande, kontroller som upptäcker och stävjar oegentligheter av den här sorten i tid. För att lyckas med detta krävs till att börja med en god förståelse för ideella organisationers särart. Då kan rätt frågor ställas och relevant dokumentation efterfrågas.
Och vi hjälper gärna till. Med närmare 20 års erfarenhet av att utveckla och driva ett system för kvalitetssäkring och uppföljning för ideella organisationer har vi ett ramverk och en kunskap som vi gärna delar med oss av, Kvalitetskoden. Detta ramverk utvecklas kontinuerligt tillsammans med revisorer, andra experter och medlemsorganisationer och fokuserar på att pengarna förvaltas på bästa sätt, att organisationen har ordning på sin ekonomi och att verksamheten gör nytta på sikt.
Innan vi börjar prata om att ta bort finansiering eller på andra sätt försvåra ideella organisationers arbete, föreslår jag att politiker och beslutsfattare använder oss som den resurs vi faktiskt är. Tillsammans kan vi främja, istället för att misstänkliggöra ideellt engagemang, bygga tillit och stärka vårt gemensamma samhälle.
I tider där både antidemokratiska krafter och den organiserade brottsligheten gör sitt bästa för att rasera förtroendet för civilsamhället och den svenska demokratin är det upp till oss att tillsammans utgöra en osviklig motkraft.
Charlotte Rydh
generalsekreterare
