Hur får man människor att bry sig, och fortsätta bry sig? Den frågan löpte som en röd tråd genom Insamlingsforum 2026. I ett samhällsklimat präglat av informationsöverflöd, ökad polarisering och hårdare konkurrens om uppmärksamheten blir en sak allt tydligare; fundraising börjar och slutar med relationer.
Fundraising har alltid handlat om relationer. Men i en tid där tempot ökar och budskapen blir fler sätts den insikten på prov. Det räcker inte med enskilda kampanjer eller kortsiktig synlighet, det är i de långsiktiga relationerna som engagemang byggs och består.
Det blev två dagar fyllda av samtal, perspektiv och erfarenheter. Med ett brett program – från givarbeteenden och datadriven fundraising till ledarskap och framtidens finansiering – blev det tydligt att insamlingsarbetet är i snabb förändring. Nya tekniska möjligheter, förändrade givarbeteenden och ett mer utmanande samhällsklimat ställer högre krav än tidigare.
Gemensamt för många av seminarierna var att de kretsade kring hur relationen mellan organisation och givare förändras och vad det kräver av oss framåt. Här följer några nedslag i teman och insikter som återkom under konferensen, och som på olika sätt speglar både de utmaningar och möjligheter som civilsamhället står inför just nu.
Under konferensens första kväll delades även Per Stenbeckspriset 2025 ut, och blev en påminnelse om att det finns många exempel på initiativ som lyckas omsätta engagemang i konkret förändring.
Nyckeln ligger i människors drivkrafter
Flera föreläsare återkom till samma sak; att ge är inte bara en handling, utan ett uttryck för något djupt mänskligt. Insamling handlar därför om att hjälpa människor att agera på sina känslor och värderingar. Men det kräver tydlighet. Vad leder gåvan till? Vilken skillnad gör den? Och varför ska jag engagera mig just nu? Organisationer som lyckas är de som gör det abstrakta konkret, och som klarar av att översätta stora samhällsproblem till något personligt och begripligt.
I ett mer ifrågasättande samhällsklimat blir förtroende avgörande. Det räcker inte att göra rätt, man måste också uppfattas som trovärdig. Förtroende bygger på en kombination av välvilja, integritet och kompetens. Och kanske viktigast: det tar tid att bygga upp, men kan raseras på ett ögonblick. Detta ställer nya krav på transparens och uppföljning. Givare vill inte bara veta att deras pengar gör nytta – de vill förstå hur.
Datadriven fundraising på frammarsch
Samtidigt blir insamlingsarbetet alltmer datadrivet. Flera seminarier visade hur organisationer arbetar systematiskt med data för att förstå sina målgrupper, prioritera rätt insatser och mäta effekt.
Det handlar inte längre om magkänsla. Organisationer förväntas kunna visa att de satsar på problem som är stora, försummade och möjliga att lösa – och att de insatser som görs faktiskt fungerar. Här spelar CRM-system och tekniska plattformar en avgörande roll. Men tekniken i sig är inte lösningen, den måste kombineras med tydliga mål, strategier och arbetssätt.
Från transaktion till relation
Ett återkommande tema var behovet av att ändra vårt sätt att se på givare. Att behandla givare som kortsiktiga intäkter är dyrt och ineffektivt.
I stället handlar det om att bygga sammanhängande relationer. Genom att koppla ihop kommunikation, engagemang och data kan organisationer skapa givarresor som leder från första kontakt till långsiktig lojalitet. Det handlar inte om att göra fler aktiviteter utan om att få dem att hänga ihop.
En ny generation givare
Flera seminarier riktade blicken mot framtiden och nästa generations givare. Generation Z beskrevs som engagerad, värderingsdriven och van vid att kunna påverka.
De vill se konkret effekt, vara delaktiga och möta organisationer som är transparenta. Samtidigt är deras uppmärksamhet svår att fånga, vilket ställer krav på kortare, tydligare och mer frekvent kommunikation.
Partnerskap och nya finansieringsmodeller
När offentliga medel minskar blir andra finansieringskällor allt viktigare. Företagssamarbeten, stiftelser och filantropi lyftes fram som centrala delar av framtidens finansiering.
Men även här förändras spelreglerna. Framgångsrika partnerskap bygger inte på exponering, utan på gemensamt värde. Organisationer behöver förstå företagens drivkrafter och tydligt visa vad samarbetet leder till.
Samtidigt väcker utvecklingen frågor. När privata pengar får större inflytande uppstår också diskussioner om makt, ansvar och legitimitet, inte minst inom områden som klimatet.
Ett mer krävande landskap
Parallellt med nya möjligheter beskrev många ett mer utmanande landskap. Det har blivit svårare att nå ut, och det offentliga samtalet har hårdnat.
Informationsstress och polarisering gör det svårare att få genomslag och få människor att känna att deras engagemang spelar roll. Här betonades vikten av att formulera rätt problem och att skapa hoppfulla berättelser som kan leda till handling. Förändring sker ofta i det lilla men kräver uthållighet.
Mod att använda sin röst
Kanske var det mest återkommande budskapet ändå vikten av mod. I en tid där civilsamhällets utrymme utmanas räcker det inte att vara effektiv. Organisationer behöver också våga ta ställning, formulera tydliga budskap och stå fast vid dem. Att inte kommunicera kan i sig vara en risk.
Insamlingsforum 2026 visade att framtidens insamlingsarbete inte bara handlar om teknik eller metoder – utan om människor. Om att förstå deras drivkrafter, bygga förtroende och skapa verkliga möjligheter att bidra. I en tid av ständig förändring är det just detta som består. Relationerna är själva grunden i insamlingsarbete. Och det är där framtidens engagemang tar sin början.
Och kanske är det just där som allt möts; i insikten att människor vill göra skillnad, men att det kräver att civilsamhället blir ännu bättre på att möta dem där de är.
