Den 1 juli publicerar vi tillsammans med Civos, Famna, Forum och Fremia rapporten ”Riksdagspartiernas syn på 15 centrala frågor för civilsamhället”. De 15 frågorna tar avstamp i de huvudförslag som togs fram inom Nysta – Civilsamhällets nystartsgrupp för ett nytt samhällskontrakt. Undersökningen söker svar på vad partierna tycker om de långsiktiga förutsättningarna för civilsamhället, och granskar på vilka sätt politiken stämmer överens med dessa.
I Sverige finns drygt 260 000 civilsamhällesorganisationer, dit miljontals medlemskap räknas. Civilsamhället har vuxit fram, formats och förändrats över många år, ofta i samspel med politiska partier och det offentliga. I riksdagspartiernas partiprogram är det tydligt att civilsamhället ses som ett viktigt inslag i samhällsbygget. Civilsamhället ska ges goda villkor att verka och självständigheten ska vara stor. Samtidigt saknas i stor utsträckning reella politiska insatser för att ge civilsamhället förutsättningar att ta plats och verka på ett effektivt sätt för samhällets bästa. Vad tycker partierna egentligen om civilsamhällets roll i samhället och hur förhåller de sig till dess intresseområden?
Riksdagspartiernas svar på enkäten visar på en bredd av perspektiv på hur civilsamhället kan utvecklas genom förbättrade finansieringsformer och mer anpassade regelverk. Det är tydligt i partiernas svar att de är mycket positivt inställda till det engagemang som finns i civilsamhället, och denna positiva bild av civilsamhället och de aktiviteter som sker där är givetvis glädjande. Tyvärr översätts denna ambition och välvilliga inställning inte alltid i konkreta politiska beslut som gör faktisk skillnad för civilsamhället.
I enkäten framkommer det exempelvis tydligt att samtliga partier anser att organisationsbidrag och generellt stöd till civilsamhället ska vara prioriterat, för att komma bort från projektberoende, statlig styrning etcetera. Möjligen dock med ökad kontroll som följd. Uppenbarligen har budskapet nått fram att projektifieringen av finansiering inte är hållbar och att civilsamhället vill något annat. Men om det nu råder en så tydlig politisk enighet om att partierna vill ha mer generell finansiering och mindre av projektbidrag, varför har vi då inte sett tydliga beslut i linje med det som uttrycks? Dessutom visar det sig tydligt att insikterna om och intresset för hur medborgarnas gåvogivande i högre grad skulle kunna komplettera den offentliga finansieringen är låg.
Andra frågor med stor enighet är att stärka grundlagens ställning genom
att göra det svårare att ändra den och att internmomsen bör avskaffas för ideella organisationer.
I Almedalen den 5 juli för vi samtal med riksdagspartierna kring just ”Civilsamhället, politiken och partierna – vad kan vi vänta nästa mandatperiod?”. Läs mer här
Den 1 juli i samband med publiceringen uppmärksammade även den politiskt oberoende nättidningen Altinget den nya rapporten i två artiklar: Riksdagspartierna eniga: Långsiktig finansiering hellre än projektbidrag och Majoritet vill göra det svårare att ändra grundlagen – SD säger nej
