Hur finansieras egentligen det svenska civilsamhället? Den frågan står i centrum för årets upplaga av rapporten Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället?, som lanseras idag under ett seminarium i Almedalen.
Rapporten visar att civilsamhället i Sverige har en betydligt bredare finansiering än vad som ofta framgår i den offentliga debatten. För stora delar av civilsamhället kommer omkring 80 procent av finansieringen från privata källor som medlems- och deltagaravgifter, gåvor, företag, stiftelser och avkastning på eget kapital.
– Det finns en bild i den offentliga debatten av att civilsamhället i huvudsak är beroende av offentliga bidrag. De är viktiga för många organisationer, men de är bara en del av finansieringen. Samtidigt visar rapporten att demografiska förändringar kommer att påverka civilsamhällets villkor och finansiering framöver, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare på Giva Sverige.
Finansieringen förändras
Rapporten visar också att civilsamhällets finansiering förändras över tid. Medlemsavgifternas relativa betydelse minskar, medan deltagaravgifter och privata gåvor blir allt viktigare för många organisationer.
Samtidigt påverkas sektorn av demografiska förändringar, med en åldrande befolkning och färre unga i många delar av landet. Förändrade offentliga prioriteringar påverkar också villkoren för olika verksamheter. Under senare år har vissa områden fått ökade resurser medan andra har sett minskade offentliga stöd.
Om rapporten
Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället? är den tolfte upplagan av rapporten och tas fram gemensamt av Fremia, Giva Sverige, Ideell Arena, Ideell Kulturallians, Ideella Sverige, Studieförbunden i samverkan och Sveriges Föreningar.
Rapporten bygger på särskilt bearbetad statistik från SCB och andra offentliga källor samt data och kunskap från ett stort antal organisationer inom civilsamhället.
