Den här artikeln är ett utdrag ur Giva Sveriges trendrapport 2021.
Det som inte kan mätas kan inte heller förändras. Vi måste sluta vara rädda för effektmätning och istället se processen och den data den genererar som värdefulla verktyg för nödvändig samhällsförändring, menar Anne Holm Rannaleet.
Allt oftare hör man det sägas att data är det nya guldet. Ett guld som dessutom verkar finnas i en outtömlig gruva. Några företag som verkligen slagit mynt av detta är Amazon, Google och Facebook. Genom att samla in, sortera och analysera den data som vi individer ger dem (dessutom gratis!) kan de skräddarsy riktade erbjudanden, sortera bort tjänster/produkter som inte efterfrågas och sälja den insamlade datan vidare till andra aktörer som önskar göra detsamma. Sedan millennieskiftet har de här techbolagen inte bara gått förbi industriella giganter och konsumentvaruföretag, utan också de flesta olje-och råvarubolag –och tagit sig in bland de sex bolag i världen som värderas högst av investerarna och marknaden. Amazon och Google värderas till hisnande en triljon amerikanska dollar eller en miljon miljoner (1,000,000,000,000 USD) och Facebook ligger inte långt därefter.
Skilda världar eller kommunicerande kärl?
När man som jag under ett långt yrkesliv har haft och har förmånen att leva och verka i olika världar och sammanhang, såväl kommersiella som ideella, är det otroligt givande att lära sig förstå de faktorer, drivkrafter, värderingar och visioner som styr de olika aktörerna och deras verksamheter, vad som skiljer och vad som förenar. Med Parisavtalet 2015 och de globala målen som ska uppnås 2030 har världen, kanske för första gången, gemensamma mål som samtliga sektorer kan förhålla sig till. Att nå dessa mål kräver inte bara enorma investeringar i nya lösningar/teknologier/produkter/ tjänster utan även samarbeten. Hur ska vi kunna utvärdera vilka lösningar som har bäst effekt om vi inte vågar ta risk, sätta upp mål och kontinuerligt mäta om vi är på rätt väg? Hur och vart ska det erforderliga kapitalet styras?
Hur ska vi kunna utvärdera vilka lösningar som har bäst effekt om vi inte vågar ta risk, sätta upp mål och kontinuerligt mäta om vi är på rätt väg?
Effektrapportering allt viktigare
Dit, där det finns kommersiella lösningar kommer det finansiella kapitalet alltid att hitta. Men även det kapital som i första hand söker en finansiell avkastning tittar allt mer på att organisationernas lösningar inte bara är hållbara utan även levererar mätbara positiva effekter; ”impact”.
Jag tror att effektmätning, effektstyrning och effektrapportering kommer att bli allt viktigare även för den ideella sektorn i kampen om kapitalet. Man kommer dessutom, i allt högre grad, att möta konkurrens om det traditionella filantropiska kapitalet från impactinvesteringssegmentet.
Utan data inga riktade insatser
Data, effektmätning och effektstyrning är viktigt både för att kunna göra väl riktade insatser och för kampen om finansiering. Hur ska man annars kunna påvisa att aktiviteterna på fältet har avsedd effekt för målgruppen och att det sker positiva förändringar i människors liv? Och hur ska man inom organisationen veta att man fokuserar på rätt aktiviteter, det vill säga de som har störst och mest hållbar effekt, och styra om resurser från de aktiviteter som varken leder till de avsedda effekterna och måluppfyllelsen -eller i värsta fall har rakt motsatt effekt.
Med bättre tillgång till data och med data som stöd i sin verksamhetsstyrning kan det filantropiska kapitalet, och därmed också den ideella sektorns aktörer, våga ta mer risk. Vem annars, än den som inte förväntar sig en återbetalning av kapitalet, ska våga testa nya lösningar med stor potential. För att kunna bygga ett ekosystem för finansiering av de nödvändiga samhällsförändringarna behövs detta viktiga första riskkapital som kan ta välgrundade beslut.
Anne Holm Rannaleet, är arbetande styrelseledamot i den ideella organisationen IKARE Ltd. Huvudgivare till IKARE Ltd är riskkapitalbolaget IK Investment Partners där Anne tidigare var delägare och CFO.
