Balansgång mellan trygghet och tillit – Civilsamhällets Finansforum 2025

Giva Sverige samlade under årets upplaga av Civilsamhällets Finansforum representanter från regering, myndigheter, banker och civilsamhällesorganisationer för att diskutera några av sektorns mest aktuella frågor. Dagen präglades av samtal om penningtvättsregler, tillgång till banktjänster, och brottslighetens påverkan på förtroendet för civilsamhället men också hållbara och etiska investeringar.

Petra Noreback, statssekreterare hos socialminister Jakob Forssmed,. inledde förmiddagen med att presentera regeringens arbete för att förbättra förutsättningarna för civilsamhället, som förslaget om skattereduktion för gåvor och intensifieringen av arbetet med en ramlag för idéburet offentligt partnerskap (IOP). Samtidigt varnade hon för den oroande utvecklingen att ideella föreningen utnyttjas i kriminella syften. Brottsligheten har ökat inom flera sektorer, även i civilsamhället, och hotar förtroendet, betonade hon.

Behov av tillit och samarbete
Esther Meester från European Center for Non-Profit Law (ECNL), fokuserade på konsekvenserna för civilsamhället av EU:s regelverk mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Ideella organisationer möter ofta oproportionerligt stora administrativa hinder, svårigheter att öppna bankkonton och upprätthålla internationella samarbeten vilket ökar risken att hamna utanför det finansiella systemet. Att hitta rätt balans mellan riskhantering och tillit är ett måste, sa Esther och efterlyste mer dialog mellan myndigheter, banker och organisationer men också ledarskap i utvecklingen av tydliga riktlinjer som både motverkar risker och möjliggör verksamhet.

Ideella föreningar under lupp
Medan Susanne Howard från Skatteverket påpekade att den låga kontrollnivån, enkelheten att starta föreningar och bristande information från föreningar skapar risker, lyfte Sigge Eriksson från LSU behovet av tillgänglighet och förståelse för organisationers verksamhet. För små organisationer kan det vara avgörande att banken förstår deras verksamhet och transaktionsmönster, sa Sigge Eriksson och fick medhåll av Ekobankens Maria Flock Åhlander. Långa handläggningstider, nekade bankkonton och brist på lokala bankkontor försvårar engagemanget och är ett demokratiproblem. Sigge lade till att fler fysiska kontor skulle ge bättre förståelse för föreningslivet.

Merja Paska från Röda Korset berättade hur sanktionsregler kan förhindra humanitära insatser eftersom de inte kan agera snabbt vid kris när överföringar av pengar, både gåvomedel och offentligt stöd, stoppas. En utmaning som många internationellt aktiva organisationer känner igen.

Att investera är att ta ställning
Eftermiddagens diskussioner fokuserade på kapitalförvaltning och hållbara investeringar, Eftermiddagen ägnades åt samtal om kapitalförvaltning hållbara investeringar. Etiska  dilemman uppstår när banker i upprustningens tecken börjar investera i vapen eller drar sig tillbaka från sina hållbarhetsmål. Hur påverkar riktlinjer civilsamhällets beslut och agerande? Jakob König från Fair Finance Guide berättade hur snårigt det kan vara att investera hållbart men samtidigt hur viktigt det är att investeringarna speglar organisationens värderingar. Att investera i ett företag är att visa att man accepterar deras verksamhet och fler svenska organisationer behöver reflektera över hur deras kapital används.

Frida Ottersgård och Peter Ekegårdh från Söderberg & Partners betonade vikten av att väga finansiella risker mot etiska risker, och att inte alltid sträva efter högsta möjliga avkastning. De menade också att man inte kan ha nolltolerans mot fonder som investerar icke-hållbart, då kan man inte investera i fonder överhuvudtaget.

Ola Mattsson från Barncancerfonden delade med sig av hur de arbetar med impact-investeringar för att kapitalet ska gynna forskning och innovation. Samtidigt diskuterades svåra etiska avvägningar, som investeringar i försvars- och läkemedelsindustrin. Samtalet ledde mynnade ut i en diskussion om man bäst påverkar genom att investera och förändra inifrån, eller genom att flytta sitt kapital för att markera sin ståndpunkt.

Hållbarhetsredovisning som styrverktyg
Avslutningsvis talade Susanne Braxton från PwC om vikten av intern kontroll och hållbarhetsredovisning, och uppmanade organisationer att använda hållbarhetsrapportering som ett verktyg för att visa ansvar och transparens. Det är ett effektivt sätt att visa upp vad organisationen gör. Förutom att det stärker varumärket och engagerar givare kan det också hjälpa organisationer att förstå sin påverkan.

En gemensam uppgift
Att det finns ett gemensamt engagemang för att skydda och stärka civilsamhällets roll i samhället blev tydligt under dagens diskussioner. Samarbete, kunskap och förtroende ses som nycklar för att ta sig an utmaningar och hitta den viktiga balansen mellan rimliga krav, effektiv tillsyn och ett levande engagemang. För att fånga upp engagemanget och hitta en gemensam förståelse och lösningar krävs nu en strukturerad dialog mellan banker, civilsamhället och myndigheter.