Det är goda tider för svåra frågor

Följande artikel är ett utdrag ur Giva Sveriges Trendrapport 2019. Ladda ner hela rapporten här.

Anders Lindén, VD, Tango Brand Alliance

Det händer stora saker inom företagens samhällsengagemang. De senaste åren har deras vilja att ta ett större grepp om svåra frågor blivit allt tydligare. Detta gynnar förstås dig som arbetar inom denna sektor, där chansen att skapa långsiktiga och genomgripande näringslivssamarbeten blivit allt större. Rädslan för att hamna i ett beroendeförhållande till företagen har också minskat i takt med att hållbarhetsbegreppet utvecklats och man inser att detta idag är på allvar för näringslivet. Så det är goda tider för svåra frågor just nu!

De första hållbarhetsredovisningarna började dyka upp hos internationella företag i slutet av 1990-talet. Detta företrädesvis från företag med rötter i den engelska eller amerikanska delen av världen. I mitten av 00-talet började svenska företag så smått ta upp en text på någon sida i årsredovisningen om hur man arbetade med dessa frågor. Men idag, när hållbarhet står i fokus hos så många, är det inte längre möjligt för större företag att undvika att göra en separat hållbarhetsredovisning vid bokslutet.

I och med att hållbarhet inte bara omfattar de interna verksamhetsfrågorna, utan definitivt sträcker sig över företagets kontakt med den närmiljö man verkar i, blir också exemplen på väl genomarbetade samhällsprojekt allt fler. Vad vi idag ser är en utveckling och ett breddande av de frågor som företag engagerar sig i. Om det tidigare blev lite ”följa John” hos de stora, internationella hjälporganisationerna – där ”julklappspengar” och ”diplomsponsring” utgjorde en stor del av intäkterna – så har idag ett betydligt bredare perspektiv kunnat framträda.

Under reklamfestivalen i Cannes sommaren 2019 pekade Unilevers nytillträdde chef Alan Jope på hur företaget såg på framtiden: “We will dispose of brands that we feel are not able to stand for something more important than just making your hair shiny, your skin soft, your clothes whiter or your food tastier.” Helt enkelt att varumärken som saknade ett högre syfte inte längre var intressanta för varken företaget eller dess kunder!

Varför har denna utveckling skett?
Det finns naturligtvis inget rakt och enkelt svar på detta, men ett par erfarenhetsgrundade förklaringar kan dels vara de yngre generationernas större krav på hållbart företagande, dels mer framskjutna positioner från samhällsorganisationerna där man visat på goda affärsmöjligheter istället för bidrag och donationer.

Utvecklingen med allmänhetens större krav på företagen har gått fort de senaste åren. De äldre generationerna har väl inte sedan hippietiderna och kärnkraftsmotståndet haft några större ställningstaganden mot hur samhällsutvecklingen skett. Men efter millennieskiftet har kraven den senaste femårsperioden skruvats upp markant.

Först var det den yngre svansen av de s k Millennials (födda ca 1980-1995) som blev alltmer oroade för hur världen såg ut runt omkring dem. Och nu, när generationen efter dem börjar bli vuxna konsumenter ökar trycket ännu mer. Denna s k Generation Z (födda ca 1996-2010), eller ”Greta-generationen”, kommer ha ett helt annat fokus både på hur företagen sköter sin verksamhet etiskt och moraliskt, men naturligtvis även vilket avtryck de gör på samhället runt omkring dem avseende både miljö- och sociala frågor. Företag som inte är beredda på detta, eller som inte bryr sig om att planera för denna omställning, får nog istället bereda sig på svårare tider. I konkurrens med dem som insett fakta och alla nya sociala entreprenörsföretag som ploppar upp, kommer företagskartan att ritas om väsentligt de närmaste åren.

Ta även in den insikten att vi får ett antal nya välbeställda f d företagsledare ur en betydligt yngre generation. Personer som kanske sålt av ett it-företag, eller en superpopulär app. Med kapital på fickan kanske redan i 30-årsåldern, och en helt annorlunda syn på världen, kan fokus komma att ligga på helt andra aktiviteter än vad forna tiders ”kapitalister” hade så tidigt i livet.

Bland dem som redan agerat här finns ju t ex Kazaa- och Skypegrundaren Niklas Zennströms projekt för att rädda Östersjön, eller Niklas Adalberths (grundade Klarna) Norrsken Foundation som vill möjliggöra för innovationsföretag att skapa en bättre värld. Näringslivet och dess företrädare kommer att göra skillnad framöver!

Hur berör detta mig då?
Möjligheterna att knyta näringslivskontakter är bättre idag än kanske någonsin. Men… det handlar INTE om att stå med handen utsträckt och tigga pengar!! Istället måste de organisationer som söker samarbeten av detta slag rusta sig betydligt bättre än tidigare. Ett större fokus på den enhet som ska sköta företagskontakterna, vilken också måste stärkas upp med affärskunniga personer. Om de är kunniga på organisationens kärnverksamhet (cancerforskning, skolfrågor, folkhälsa eller stöd till utvecklingsländer) är av betydligt mindre intresse än om de förmår knyta kontakter och engagera beslutsfattare inom näringslivet för den viktiga fråga de arbetar med.

I takt med att samhällsengagemanget hos företagen stigit har naturligtvis konkurrensen om deras pengar också ökat. Och försäljning tar tid. Mycket tid. Det är hart när omöjligt idag att vid första kontakten få tag på beslutsmässiga personer i näringslivet. Det kräver uthållighet och långsiktighet för att bygga upp dessa relationer. Så ta dig tid att skapa en enhet med tillräckliga resurser, god affärskunskap, och goda relationer med de övriga kollegorna om det är så att även du vill ge dig ut på jakt efter dessa intäkter. För vill du så lovar jag dig att det finns ett företag där ute som kan bli intresserat av just dina frågor. Men det kräver tålamod – det kanske inte är den allra första grodan du kysser som blir denna stiliga prins…

Text: Anders Lindén, VD, Tango Brand Alliance

“We will dispose of brands that we feel are not able to stand for something more important than just making your hair shiny, your skin soft, your clothes whiter or your food tastier.”

Alan Jope, CEO Unilever