Civilsamhället bär arbetet för att främja allas lika värde och rättigheter. Men hur går det med det antirasistiska arbetet inom branschen? Vad blir utfallet av arbetet för ett mer jämlikt samhälle när representationen saknas bland de anställda?
Teskedsorden har startat projektet Bredda Branschen för att ge verktyg och nätverk till anställda som riskerar utsättas för rasism, samt metoder för hur organisationer aktivt kan arbeta för en breddad bransch. Isatou Svenungsson är projektledare för projektet.
Vad fick er att starta initiativet? Var det någon specifik händelse som fick er att agera?
– Teskedsorden har sedan sitt grundande drivit olika initiativ med målet att alla bör ha lika möjligheter. Vi har även lyft vikten av att förstå ens egna privilegier och då specifikt vithetsprivilegier. Vi lyfter det bland annat i vår podcast ”Kan vi prata om vithet?” som fått mycket uppmärksamhet i media. Civilsamhället är en bransch med tydliga värderingar när det kommer till mänskliga rättigheter och allas lika värde. Detta till trots belyste organisationen Tamam, 2020, att ungas engagemang i civilsamhället kantades av rasistiska strukturer. Individer som blir rasifierade på ett sätt som inte ingår i vithetsnormen och engagerar sig i det civila samhället har vittnat om inrotade rasistiska strukturer och hierarkier som gör det civila samhället otillgängligt och otryggt.
Vad hoppas ni uppnå med projektet?
– Med projektet Bredda Branschen strävar vi efter att synliggöra och driva frågan om hur vi kan skapa arbetsmiljöer inom det civila samhället som är mer jämlika utifrån diskriminering kopplad till rasism. Vi tar i projektet fram en rapport där vi lyfter röster från civilsamhällesanställda som exemplifierar hur exkluderande normer utsätter anställda för minoritetsstress. Stressen som kan uppstå genom en arbetsbelastning som förutsätter att den person som blir rasifierad på ett sätt som inte ingår i vithetsnormen skall ta hand om det interna antirasistiska arbetet själv. Samtidigt skall den inte vara glädjedödaren och kunna ”ta ett skämt”, skämt som ofta har rasistiska undertoner.
För att motivera civilsamhällesanställda och främst ledare att ta mer ansvar i att bygga mer jämlika och tryggare arbetsplatser håller vi under våren digitala nätverksträffar. Nätverksträffarna vänder sig till olika målgrupper med det gemensamma syftet att motverka minoritetsstress bland civilsamhällesanställda, och främja en mer jämlik och bredare bransch.
Hur har intresset varit?
– Engagemanget kring antirasistiska frågor har under det senaste året i och med de stora demonstrationerna världen över vidare belyst de strukturella problem som finns. Det har ytterligare belyst behovet av ett projekt såsom Bredda Branschen. Vi har under de senaste månaderna intervjuat civilsamhällesanställda som riskerar att utsättas för rasism och det har tyvärr inte varit svårt att hitta respondenter. Respondenternas erfarenheter kommer delas i den rapport som vi kommer publicera under sensommaren. Engagemanget för nätverksträffarna har varit otroligt stort, mycket högre än vad vi vågade förvänta oss. Så pass att vi varit tvungna att stänga anmälan.
Vad krävs för att lyckas bredda branschen, tror du?
– En viktig del i projektet är att arbetet för jämlikhet inte är punktinsatser eller enstaka policydokument. I stället är det ett gediget arbete som bör genomsyra organisationernas hela arbete. Vi behöver angripa rasism som sker både på individnivå såväl som på strukturell nivå. Vi gör det genom att synliggöra hur normer och ideal gynnar och missgynnar grupper till följd av rasistiska strukturer. Arbetet sker med motivationen och övertygelsen om att vi gemensamt, vare sig det är med en tesked eller en hink med kraft, kan nå ett mer jämlikt och rättvist samhälle.
Text: Amanda Lindblom
Foto: Veronica Odetunde
