Helt hypotetiskt: FRII bildades aldrig – hur ser insamlingssverige ut då?

Helt hypotetiskt. Swish eller Klarna som enda betalsätt för all framtid, vilken väljer du? Du får åka tillbaka i tiden och ändra en sak som påverkar din organisation, vad? Under den här vinjetten i Patos lyfter vi nya tankar och idéer genom att låta olika personer svara på en helt hypotetisk fråga. Formatet är kort och snabbt och som man frågar får man svar – alltså helt hypotetiskt.

”FRII bildades konstigt nog aldrig – det finns inget Insamlingsforum, inget Patos och ingen Kvalitetskod. Hur ser insamlingssverige ut då?” 

Katinka Lindholm, över 30 år inom insamlingsbranschen och numera strategi- och insamlingskonsult

– För mig är det självklart! Jag har ju varit med sedan 1990 och med egna ögon sett den impact FRII/Giva Sverige har haft på branschen. Utan FRII tror jag att många organisationer fortfarande hade genomfört sin insamling lite med ”vänsterhanden” i stället för att inse att det är en integrerad och viktig del av verksamheten som kräver specialkompetens. Det är också tack vare FRII vi idag inte ser varandra som konkurrenter utan som kollegor i branschen – kollegor som delar erfarenheter och hjälper varandra. Detta har gjort oss till en mer professionell bransch och lett till den effektiva insamling som vi har i Sverige idag. Och med mer pengar har organisationerna så klart kunnat genomföra mer gott arbete. På ett mer personligt plan så hade dessutom mitt eget yrkesliv och karriär inom insamlingsbranschen inte varit lika roligt utan FRII! 

Erik Zachrison, FRII:s första generalsekreterare

– En djärv fråga. Min första tanke är att vi då under en tid säkert hade haft ett ”vilda-västern” i svensk insamling. Inga etiska riktlinjer, inga överenskommelser om sunda insamlingsmetoder eller om givarens rättigheter. Efter ett par år hade så våra politiker vaknat och sagt ”insamlingssverige måste regleras”. En utredning tillsätts vilket resulterar i en ny reglerande myndighet ”Insamlingsstyrelsen” med vittgående befogenheter. Myndigheten beslutar om tillåtna insamlingsändamål, insamlingsmetoder och gåvobelopp. Samtidigt önskar myndigheten granska och godkänna insamlingsorganisationernas bokslut och ekonomi. Hemska tanke. En central myndighet hade kvävt det fria föreningslivet, hämmat framväxten av nya ändamål och försvårat för kreativitet och utveckling i vår sektor.  

Therése Engström, nästan 30 år i insamlingsbranschen, och numera generalsekreterare för RESCUE i Sverige

– Vi skulle nog inte vara en bransch på det sättet vi är idag. Vi hade utvecklats olika, skillnaden mellan stora organisationer med internationella nätverk och mindre lokala hade varit stor. Utan gemensam etik hade kanske en del organisationer och företag drivit insamling rätt hårt, vilket hade kunnat slå tillbaka på marknaden. Risken är att vi hade vi fått se andra kontroller och regleringar dyka upp. Vi hade nog inte heller fått se den kunskapshöjning och professionalisering som vi har fått, och inte heller känt varandra lika väl eller haft den öppna och hjälpsamma kultur som jag tycker präglar oss. Men visst, det kunde säkert medfört även positiva saker; kanske hade vi haft lite mindre likformighet och vågat lite mer?  

Text: Amelie Furborg