Den tioårsjubilerande rapporten ”Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället?” pekar ut en rad utmaningar när det kommer till civilsamhällets finansiering, såsom stagnerande ekonomi, skakigt geopolitiskt läge och nedskärningar i offentlig finansiering. Samtidigt finns möjligheter till ökad samverkan med näringslivet och att möta medborgarens vilja till engagemang på nya sätt.
Rapporten, som getts ut årligen av Giva Sverige och PwC sedan 2013, presenterades av Charlotte Rydh, generalsekreterare Giva Sverige och Johan Sverker, Senior rådgivare PwC.
– Vi ser ett skifte när det gäller statliga bidrag till civilsamhällets organisationer. Den konsensus som länge rått om principerna för vilka organisationer som ska få stöd håller på att brytas upp. Främst påverkas de som arbetar med vad vi kallar för röstfrågor, som kan vara i konflikt med rådande politiska uppfattningar. De kommer behöva diversifiera finansieringen, sa Charlotte Rydh, generalsekreterare för Giva Sverige
Ledare ser dystert på framtiden
Rapporten sammanställer data och statistik från en bredd av rapporter och källor för att ge en bild av förutsättningarna för civilsamhällets finansiering och bidra till strategiska beslutsunderlag. Rapportförfattarna har även samlat enkätsvar från ledare inom civilsamhället, som visar att synen på den egna organisationens framtid fortsätter dala.
– För fem år sedan såg en tredjedel mycket positivt på den egna organisationens framtid, idag ligger motsvarande siffra på endast 13%, berättade Johan Sverker. Men samtidigt är mer än hälften, sju av tio ledare, fortsatt positiva till sin organisations framtid.
Politiska beslut och ekonomin uppges vara största utmaningarna framgent, men även möjligheten att rekrytera personal och minskat engagemang från allmänheten.
Medborgaren är största finansiären av civilsamhället
Medborgaren fortsätter vara den största finansiären av civilsamhället som medlem, volontär och givare. Försäljningsintäkter följt av medlemsavgifterna och gåvor står för huvuddelen av ideella organisationers intäkter. Till detta kommer värdet av ideellt arbete där förra årets totala volontärarbete motsvarade 367 000 heltidstjänster.
– Trots ett pressat kostnadsläge är givandet hittills stabilt. Och glassindex, som mäter allmänhetens givande i relation till konsumtionen av glass och sötsaker, har nått ett all time high under 2021, sa Charlotte Rydh.
Rapportens innehåll och slutsatser diskuterades sedan med Stefan Einarsson, forskare vid Handelshögskolan, Anna Johansson, generalsekreterare Amnesty och Sara Hauge, generalsekreterare Sverok.
Gränser löses upp, våga säga nej och förstå nya former av engagemang
Stefan Einarsson förstärkte bilden av att vi genomgår stora samhällsförändringar och att det pågår en återuppluckring av gamla sanningar – exempelvis menade han att gränserna mellan stat, civilsamhälle, näringsliv och familj håller på att lösas upp. ”Sedan 30-talet har dessa delar skiljts åt, men nu ser vi en återgång till något som åtminstone påminner om hur det såg ut förr.”
En av rapportens framtidsprognoser var att näringslivet kan komma att spela en större roll för ideella organisationer, i takt med att statlig finansiering minskar och nya regelverk på EU-nivå kräver större socialt och klimatmässigt ansvarstagande från företagen. Det ger nya möjligheter till samverkan med och finansiering från näringslivet, men kräver också ökat fokus på effekt samt tydliga strategier och förhållningsätt från organisationerna.
Anna Johansson var tydlig med att organisationen måste bottna i sina beslut om vilken finansiering organisationen är beredd att arbeta med, och att vara noga med att förankra hos styrelse och medlemmar.
Sara Hauge menade att även om många ungdomar tror att de kommer få det sämre än sina föräldrar, vill de ändå engagera sig i samhällsfrågor och underströk att barn och unga tycker att deras aktiviteter är meningsfulla, men de tror inte att de uppfattas som värdefulla. ”Ett problem kan vara att man från storsamhället satt strikta regler för vad som är en förening eller stiftelse, vad som ens får kallas för engagemang, förklarade Sara Hauge, och fortsatte med en uppmaning till åhörarna: ”Fråga unga hur de vill uttrycka sitt engagemang. Och försök inte placera dem i små boxar med frågor som ”varför är du inte kassör i en förening”.
”Våga, och tystna inte”
Avslutningsvis ombads panelen bidra med sina tankar inför framtiden. Anna Johannson uttryckte då oro för ett civilsamhälle där kritiska röster tystas och politiker ifrågasätter de som inte tycker samma som sak som regeringen. ”Regering och riksdag fattar beslut, men de som granskar får bara tycka som regeringen? Vad händer med civilsamhället om vi fortsätter i den riktningen? Mitt budskap är våga, och tystna inte.”
Sara Hauge betonade vikten av att visa uppskattning och välkomna alla. ”Jag vill skicka med alla hur viktigt det är att välkomna nya, ge uppskattning, skapa mångfald. För om unga personer inte får någon uppskattning för saker de gör idag, varför ska de då stanna i tio år?”
Stefan Einarsson fick sista ordet och avslutade med ett par kärnfulla meningar: ”Håll kvar vid ert uppdrag. Fokusera på det ni vill förändra i världen. Resten; regler och system, kommer att förändras. Fokusera på uppdraget och hantera resten sen.”
Rapporten ”Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället”
