Antalet miljonärer i Sverige räknat i amerikanska dollar sjönk med 0,6% under 2023, en förändring som inte går i linje med den globala utvecklingen. Antalet dollarmiljonärer totalt sett ökade istället 4,3% visar en rapport från CapGemini. Tillbakagången i Sverige beror främst på höjda räntor och vikande bostadsmarknad. Samtidigt prognostiserar rapporten mer pengar till filantropi genom den kommande generationsväxlingen.
Ökningen av antalet rika i Sverige blev genom Andreas Cervenkas bok Girigsverige som kom ut 2022 ett stort diskussionsämne. Cervenka visade att antalet miljardärer i Sverige ökat från 28 till 543 på 25 år, samtidigt som andelen hushåll med låg ekonomisk standard blir allt fler. CapGemini följer i sin rapport ”World Wealth Report” en bredare definition av rikedom och tittar istället på antal dollarmiljonärer, under 2023 motsvarade det ungefär en förmögenhet större än 11 miljoner kronor. Antalet dollarmiljonärer i Sverige uppgick till 154 000 under 2023, medan det globalt sett fanns 22,8 miljoner personer som uppfyllde kravet för att räknas som dollarmiljonär.
En annan slutsats som återfinns i rapporten är att den grupp som benämns som ultra-high-net-worth individuals (UNHWI), alltså personer som har en förmögenhet på över 300 miljoner svenska kronor och som globalt äger drygt 34% av dollarmiljonärernas samlade tillgångar, är en åldrande grupp som snart förväntas överföra stora mängder pengar till kommande generationer. CapGemini menar att denna generationsväxling kommer att driva efterfrågan på olika typer av tilläggstjänster inom förvaltning, där filantropisk rådgivning nämns som ett exempel. Att pengarna övergår från de som haft fullt fokus på att samla ihop tillgångarna till yngre släktingar som eventuellt har andra värderingar skulle alltså kunna vara en drivande faktor för ökade filantropiska insatser.
”Det är en stor potential i förmögna personers förmåga att vara med och bidra till att lösa samhällsutmaningar, men i Sverige saknas ofta kunskap och strukturer för hur filantroper kan engagera sig. Även om flera svenska banker och nya aktörer erbjuder särskilda tjänster för personer med större förmögenheter, är kunskapen bland rådgivare låg om hur det filantropiska givandet kan göra mest nytta både för givaren och organisationen”, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare för Giva Sverige.
Och just detta är temat för Giva Sveriges seminarium ”Förmögenheter och filantroper – hur gör givandet mest nytta?” på Dagens Industris scen i Almedalen den 25 juni. Tillsammans med bland andra Lotta Bourgoin, chef Nordea Private Banking, och Annika Sten Pärson, Founding Partner and Executive Chair, The Inner Foundation, diskuteras vilken roll filantroper kan ha för att lösa samhällsutmaningar och hur svenska banker kan arbeta för att stödja förmögna kunder att engagera sig.
