Hur kan arbetet mot penningtvätt stärkas utan att försvåra för civilsamhället? När Giva Sverige deltog i Penningtvättsdagarna i Stockholm stod just den frågan i fokus. Med erfarenheter från Nederländerna visade Nelleke Hoffs på lösningar där samverkan skapar bättre balans mellan kontroll och tillit.
Under seminariet “Tillsammans mot brottsligheten – så kan kontroll och ledning samexistera”, sattes fokus på hur ideella organisationer kan arbeta för att förebygga kriminalitet utan att äventyra engagemang och föreningsfrihet. Trots omfattande regelverk och kontrollinsatser kan organiserad brottslighet fortsätta verka och undergräva tilliten i samhället, samtidigt som seriösa ideella organisationer drabbas av begränsningar och hinder i sin verksamhet. Utan träffsäkra kontrollfunktioner och tillgång till grundläggande banktjänster riskerar både engagemanget och föreningsfriheten att försvagas.
Det finns lösningar som har visat sig fungera i andra europeiska länder. Genom ökad samverkan mellan banker, myndigheter och civilsamhället går det att skapa en bättre balans mellan tillit och kontroll.
Nelleke Hoffs från ABN AMRO och styrelseledamot i European Center for Not-for-Profit Law, presenterade erfarenheter från Nederländerna. Där har man, genom en samverkansprocess mellan banker, myndigheter och civilsamhället, faciliterad av Dutch Banking Association och den nederländska banktillsynsmyndigheten, tagit fram en gemensam kundkännedomsstandard för ideella organisationer.
Den nederländska modellen bygger på ett riskbaserat arbetssätt och innehåller en gemensamt framtagen lista över faktorer som kan öka respektive minska risk vid kundkännedomsbedömningar. Ett arbete som har bidragit till en ökad förståelse mellan sektorerna och mer proportionerliga bedömningar.
I ett efterföljande panelsamtal diskuterades hur en liknande process skulle kunna initieras i Sverige. Med Giva Sveriges generalsekreterare Charlotte Rydh som samtalsledare deltog Pia Eriksson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten, Susanne Howard, brottsbekämpande specialist på Skatteverket och Erik Wendeby från Svenska Bankföreningen. Målet är att skapa bättre förutsättningar för dialog mellan banker, myndigheter och civilsamhället, och på sikt ta fram en svensk kundkännedomsstandard anpassad till nationella behov.
Giva Sveriges rekommendationer:
- Ta fram en svensk kundkännedomsstandard för ideella organisationer
En nationell standard, liknande den nederländska modellen, bör utvecklas genom en bred samverkan mellan tillsynsmyndigheter, banker, Finansdepartementet och civilsamhällets representanter. - Öka kunskapen om AML/CFT hos ideella organisationer
Det behövs en bättre förståelse för regelverket, vilka frågor banker ställer och hur organisationer kan stärka sina egna processer. - Samla in data om påverkan
Det är viktigt att kartlägga hur många organisationer som påverkas eller begränsas av AML/CFT-regelverket, för att skapa en gemensam faktabild.
Stärk bankers arbete med mänskliga rättigheter
Banker behöver säkerställa att deras arbete med regelefterlevnad är förenligt med åtaganden enligt United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights och OECD Guidelines for Multinational Enterprises. Det innebär att, helst innan kommande lagkrav träder i kraft, identifiera och hantera deras verksamheters negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter.
Läs de nederländska standarderna för kundkännedom (på engelska)
