Förslag om breddad kulturfinansiering ger nya möjligheter att mobilisera privat givande
maj 20, 2026
Den 18 maj överlämnades utredningen Ett investeringsprogram för kultur sitt betänkande om just ett investeringsprogram för kultur (SOU 2026:31) till kulturminister Parisa Liljestrand. Förslagen syftar till att öka den privata finansieringen av kulturen genom nya ekonomiska incitament och olika former av offentlig–privat samverkan.
Enligt utredningen har Sverige i dag en relativt låg nivå av privat givande till kultur jämfört med många andra europeiska länder. Utredningen vill därför skapa bättre förutsättningar för allmänheten, företag och större donatorer att bidra till kulturens finansiering. Kärnan i förslaget är ett samlat investeringsprogram för kultur där staten föreslås avsätta cirka 1 miljard kronor under fyra år, med ambitionen att satsningen ska kunna generera uppemot 5 miljarder kronor i nya privata investeringar i kulturlivet.
Utredningen har letts av Karin Forseke och Giva Sveriges generalsekreterare Charlotte Rydh har medverkat i expertgruppen. I enlighet med direktivet för utredningen föreslås två huvudsakliga insatser för att mobilisera engagemang för kulturen inom ramen för investeringsprogrammet.
Utökad skattereduktion för gåvor till kulturverksamhet
Utredningen föreslår att kultur ska inkluderas som godkänt ändamål inom ramen för skattereduktionen för gåvor. Det skulle innebära att gåvor till kulturverksamhet som bedrivs av ideella föreningar, trossamfund och stiftelser omfattas av samma typ av skatteincitament som redan finns för privatpersoner och företag till forskning och social hjälpverksamhet. Utredningen har också ett tilläggsförslag om att även offentligt styrd kulturverksamhet ska kunna godkännas som mottagare. Dessutom föreslås att taket för gåvor som är berättigade till skattereduktion ska höjas från 12 000 kronor för privatpersoner och 800 000 kronor för företag till 1 miljon kronor för båda med en skattereduktion på 25 procent.
Tre olika typer av matchningssystem
Det andra förslaget är tre typer av matchningssystem där staten förstärker privata gåvor till kulturområdet. Syftet är att skapa en hävstångseffekt där privata donationer uppmuntras genom offentlig medfinansiering och innebär att varje gåvokrona blir mer värd eftersom mottagaren får del av den offentliga medfinansieringen. Förslaget omfattar:
- Större nationella satsningar där staten matchar donationer till prioriterade projekt av nationell betydelse
- Gräsrotsfinansiering matchas för att främja kulturverksamhet i mindre skala och uppmuntra allmänhetens engagemang
- Löpande matchning av privata gåvor mellan 1 – 10 miljoner kronor med 25 procent av gåvans värde
Matchningssystem bidrar till nytänkande och ökar givandet
Giva Sverige ser positivt på utredningens förslag som helhet eftersom det bidrar till att tänka nytt kring hur människor och företag kan uppmuntras till gåvogivande i Sverige. Förslagen om matchningssystem för gåvor är särskilt intressant och ligger i linje med förslag som togs fram av Giva Sverige redan 2020. För mottagande organisationer är matchningssystem att föredra framför skattereduktion då det ger organisationerna mer resurser. Forskning visar dessutom att matchning också motiverar till givande i högre grad än skattereduktion.
Erfarenheter från civilsamhället understryker dock att komplexa ansöknings- och uppföljningssystem riskerar att förstärka skillnader mellan stora och små aktörer. Om regelverken blir för administrativt omfattande finns risk att mindre kulturaktörer får svårt att ta del av satsningarna.
Givare ska behandlas likvärdigt – bredda skattereduktionen till fler ändamål
Att kultur föreslås omfattas av skattereduktionen är också positivt och i linje med Giva Sveriges krav att alla allmännyttiga ändamål ska inkluderas. Det är därför viktigare att fler ändamål omfattas av skattereduktionen än att höja beloppsnivån till 1 miljon kronor. Att vissa givare premieras genom skattereduktion till utvalda ändamål snedvrider förutsättningarna för givande och försvårar möjligheterna att mobilisera en givarkultur i Sverige.
Ingen sammanblandning av civilsamhällets och det offentligas verksamhet
Förslaget om att även offentligt styrd kulturverksamhet ska omfattas av skattereduktionen kan vara förståeligt i den kontext som är utredningens fokus men det kan innebära stora konsekvenser för den befintliga lagstiftningen som gäller ideella föreningar, stiftelser och trossamfund. Det skulle skapa gråzoner mellan civilsamhällets organisationers uppdrag utifrån allmännyttiga ändamål och offentligt styrd och i grunden skattefinansierad verksamhet. Den lösning som används i andra länder, och även i Sverige, är att upprätta vänföreningar eller stiftelser med just syfte att stötta den offentligt styrda kulturverksamheten.
Det kostar pengar att få pengar – investeringsprogram för fundraising behövs!
Giva Sverige välkomnar regeringens ambitioner att stärka förutsättningarna för att privat finansiering både av kulturen och andra ändamål genom de insatser som har gjorts under mandatperioden. Men incitamenten i sig innebär inte automatiskt att givandet eller sponsringen ökar. Det krävs resurser och kompetens hos mottagande organisationer att mobilisera engagemang och sedan administrera och rapportera gåvor och bidrag. Därför behövs också ett investeringsprogram för fundraising som stärker kunskap och infrastruktur hos organisationerna!
Ett tydligt och sammanhängande regelverk för både givande och sponsring
Den fortsatta beredningen behöver säkerställa att reformerna fungerar både för hela kultursektorn och inte bara för de största institutionerna och de stora givarna. Det är också viktigt att förslagen hanteras i relation till det pågående arbetet kring ett förenklat regelverk för sponsring och skattereduktion för gåvor till andra ändamål, så att det inte blir parallella system som inte är fullt samordnade.
Giva Sverige ser fram emot att fortsatt bidra med kunskap och erfarenhet i arbetet med att utveckla långsiktiga och hållbara villkor för privat finansiering av kulturen, och andra ändamål, i Sverige. Läs mer om våra kommentarer kring sponsring i vårt remissvar Slutbetänkande Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. (SOU 2026:5)
