Kriget i Ukraina har fått svenska folket att engagera sig. Privata initiativ som insamlingar av kläder och förnödenheter samt transporter av material ner till Ukraina syns i media och i sociala medier. Att göra något verkar ge fler sociala poäng än att skänka pengar. Hur ska vi som insamlande aktörer förhålla oss till viljan att ge av sin tid och sina saker – när det är pengar som gör störst nytta?
Låt oss börja med att titta litet närmare på givarviljan. I skrivande stund (26 mars) har runt 1.5 miljarder kronor samlats in. Hur kommer det sig att vi som organisationer kan samla in så mycket pengar just till Ukraina? Den frågan tog jag med mig när jag ringde till Arvid Erlandsson, docent i psykologi vid Linköpings Universitet. Han har särskilt intresserat sig för hjälpandets psykologi och är en återkommande gäst i Patos.
Arvid vill lyfta fram fyra faktorer när det gäller engagemanget och givarviljan kring Ukraina:
- Invasionen av Ukraina är en mycket stor händelse. Den väcker rädsla, vi kommer närmare de existentiella frågorna än vi brukar.
- Media domineras av det som händer i Ukraina. Särskilt de första veckorna gick det knappt att slå på radio eller TV eller öppna sitt flöde i sociala medier utan att bli påmind om kriget i Ukraina.
- Ukraina är inte så långt borta. ”Kan inte hända här” fungerar inte riktigt som lugnande mantra när ett krig pågår i Europa.
- Vi är mer benägna att bli känslomässigt engagerade när det gäller människor som haft mycket och förlorat allt än när det gäller människor som levt i fattigdom hela livet och som förlorat det lilla de haft.
Att göra något ger fler sociala poäng än att ge pengar
Vi pratade vidare om viljan att engagera sig praktiskt, att göra något. Arvid återkom till varför vi ger och vilka känslor som vi belönas med när vi gett. Vi kan få ”warm glow”, en mysig känsla inombords, en emotionell belöning. Vi kan uppskattas av vår omgivning, få en social belöning. Delandet av våra liv i sociala medier med efterföljande enkla reaktioner i form av emojis och standardiserade uppmuntrande formuleringar har gjort den sortens belöning lättare att få. Att göra något ger fler sociala poäng än att ge pengar. Att skänka pengar tolkas mer eller mindre medvetet som att man ”köper sig fri”.
När vi som insamlingsorganisationer vill samla in just pengar behöver vi enligt Arvid ta hänsyn till de här faktorerna; att den emotionella och den sociala belöningen är mindre och att det finns en föreställning om att man köper sig fri. Hur ska vi göra då, frågar jag Arvid. Han säger att givandet ofta är ett beslut som är taget på irrationella grunder snarare än grundat på fakta om insatser och effektivitet.
”Det absolut mest effektiva givandet är att starta ett generöst autogiro”, tillägger Arvid.
Kommunikation är vägen framåt
Röda Korset är en av de organisationer som säger ”Nej tack” på sin hemsida på ett hövligt sätt och de vidrör månadsgivandet mot slutet av texten. I ett pressmeddelande från början av mars trycker Röda Korsets generalsekreterare Martin Ärnlöv på att pengar ger mer effekt än prylar.
”Om man inte har direktkontakt med till exempel en lokal organisation, skola eller en kyrka som man känner till, och där man kan vara säker på att varorna både efterfrågas och kommer fram – bör man inte samla ihop och skicka prylar. Då är det mer effektivt att skänka pengar till en hjälporganisation”.
Även Rädda barnen har en sida på sin webb om insatserna som rör Ukraina. På ett tydligt och respektfullt sätt berättar man varför donationer hjälper mer än kläder och annat.
”Många familjer är på flykt redan, så andra saker som kläder och leksaker är inte praktiskt att bära med sig. Det är bättre att de får tillgång till mat, vatten och kontanter så att de kan köpa de saker som de behöver.”
Som så ofta kommer vi alltså tillbaka till att det är kommunikationen som är vår väg framåt. Både när det gäller att artigt tacka nej och att ”nudga” engagerade människor att bli månadsgivare.
5 tips om insamling till förmån för Ukraina
- Gör en sida på er webb som handlar om effektiva sätt att hjälpa människor i Ukraina.
- Se till att använda ord och begrepp som människor söker på, som ”skänka kläder till Ukraina”, ”samla in till Ukraina”, ”hjälpa ukrainska flyktingar”.
- Berätta varför det är bättre att lämna sina kläder till en second hand-verksamhet som drivs av en biståndsorganisation än att försöka hitta sätt att skicka kläderna till Ukraina.
- Tacka för engagemanget, på sajten, i pressreleaser, i nyhetsbrev, i annonser, i sociala medier och berätta vilken stor nytta pengarna gör.
- Tillsammans – genom att vi organisationer på liknande sätt om hur pengar gör bäst nytta – kan kommunikationen göra ännu större skillnad.
Text: Eva Adeen
