Att hjälpa genom att skänka pengar kan leda till såväl materiella, sociala och emotionella belöningar. Ibland är belöningarna förväntade och andra gånger en sidoeffekt. Arvid Erlandsson beskriver två undersökningar som visar hur olika typer av givande uppfattas – och sammanfattar hur organisationer kan använda sig av kunskapen.
Föreställ dig Ludwig som donerar 10 000 kronor till Musikhjälpen. Baserat på denna knapphändiga information, tycker du att Ludwigs beteende illustrerar endast egoism (-5), endast altruism (+5) eller lika mycket av båda (0)? De flesta som får frågan ovan bedömer handlingen, motivet och Ludwigs person som mer altruistisk än egoistisk (medelbedömningen är cirka +3). Detta tyder på att över lag förknippar vi hjälpbeteende med altruism.
Tänk dig nu tre andra personer som vid samma tidpunkt också donerar 10 000 kronor till Musikhjälpen. Om dessa personer får du dock veta vad som motiverade dem att donera. Markus donerade eftersom han visste att donationen skulle innebära att han fick en hockeyklubba signerad av alla spelare i sitt favoritlag Södertälje SK, Joakim donerade för att han visste att en så stor donation skulle imponera på en trevlig person på jobbet, och Per donerade för att han visste att han skulle känna sig som en väldigt fin och snäll människa.
Dessa tre grabbar motiveras alla av en tro på att de ska få någon slags belöning av att donera pengar. Dock skiljer sig typen av belöning åt. Markus motiveras av en materiell belöning (hockeyklubban), Joakim av en social belöning (ett förbättrat rykte), och Per av en emotionell belöning (en känsla av att vara en god människa). Hur skulle du bedöma killarna på samma egoism-altruismsskala som presenterades ovan?
Med förväntade belöningar uppfattas givandet mindre altruistiskt
Exakt denna fråga ställde sig Carlson och Zaki i en artikel publicerad i Journal of Experimental Psychology 2018. I två studier beskriver de olika hjälpbeteenden, manipulerade hjälparens motiv att hjälpa, och bad deltagare bedöma hur egoistiska eller altruistiska de olika personerna och hjälphandlingarna var på en skala från -5 (väldigt egoistiskt) till +5 (väldigt altruistiskt).
Resultaten visade att jämfört med en person som donerar för att hjälpa de behövande (eller jämfört med en person där inget motiv specificeras, båda dessa bedömdes som cirka +3), så gör förväntade belöningar att hjälpare bedöms som mycket mindre altruistiska. Beteenden som motiveras av materiella belöningar (Markus) eller sociala belöningar (Joakim) skattas till och med som mer egoistiska än att inte hjälpa alls (mellan -0.5 och -1 på skalan). Att hjälpa på grund av en emotionell belöning (Per) ses som mindre altruistiskt än att hjälpa på grund av man bryr sig om de behövande, men samtidigt som mer altruistiskt än att inte hjälpa alls (cirka +2).
Belöning som sidoeffekt mer acceptabelt
Tänk dig nu ytterligare tre personer som vid samma tidpunkt också donerar 10 000 kronor till Musikhjälpen. Om dessa personer vet du endast vad som hände efter att de hade donerat. Efter att Johanna hade donerat så fick hon en hockeyklubba signerad av favoritlaget (materiell belöning). Efter att Maria hade donerat så visade det sig att hon blev extra omtyckt och respekterad av en trevlig person på jobbet (social belöning), och efter att Pernilla hade donerat så kände hon sig som en bra och god människa (emotionell belöning). Skillnaden mellan dessa tjejer och killarna som beskrevs ovan är att medan killarna motiverades av belöningen för så var belöningen endast en oväntad sidoeffekt/konsekvens för tjejerna. Hur skulle du bedöma hjälpande där de olika typerna av belöning är en sidoeffekt?
Carlson och Zaki’s studier visar att det är mycket mer acceptabelt att belöningar kommer som sidoeffekter än att belöningarna motiverar oss. Att liksom Pernilla känna sig glad efter att man har hjälpt andra ses till och med som lika altruistiskt som att hjälpa utan någon belöning (+3). Att liksom Johanna och Maria få en materiell eller social belöning bedöms dock som lite mindre altruistiskt än att inte få någon belöning, även om förlusten av upplevd altruism är ganska liten (+2.5 för båda).
Kulturella skillnader mellan USA och Japan
En grupp japanska forskare utförde nyligen exakt samma studie fast i Japan i stället för i USA (Kawamura et al., 2021). På det stora hela fann de samma resultat, men två kulturella skillnader framstod. Medan amerikaner upplevde Per som motiverades av en emotionell belöning som ganska altruistisk (cirka +2), så upplevdes han inte alls altruistisk av japaner (cirka 0). Dessutom, i Japan upplevdes Maria som fick en oväntad social belöning av sitt hjälpande (cirka +3), som mer altruistisk än Pernilla som fick en oväntad emotionell belöning (cirka +2.5). I USA var mönstret det motsatta (cirka +2.5 vid social belöning och +3 vid emotionell belöning). Det är än så länge en öppen fråga hur den upplevda altruismen vid olika typer av belöningar vid hjälpande ser ut i Sverige.
Så kan organisationer använda kunskapen
Vad som är genuin altruism är en fråga som debatterats länge av filosofer, psykologer, ekonomer och många andra. Även om ni inte håller med gemene man och kvinna om vad som bör räknas som ”äkta altruism” så kan det vara väldigt nyttigt för organisationer att ha koll på hur olika typer av hjälpande uppfattas. Dessa studier visar ju att en organisation som tackar sina donatorer genom att skicka en materiell belöning (t.ex. en tackgåva) eller med en social belöning (t.ex. att hjälpandet görs publikt på sociala medier) ibland oavsiktligen gör att hjälparen bedöms som lite mindre altruistisk av sina vänner. Värt att tänka på!
Arvid Erlandsson är docent i psykologi vid Linköpings Universitet. Hans forskning handlar om moraliska beslutssituationer i allmänhet och i hjälpsituationer i synnerhet. Under rubriken Forskaren förklarar, i nyhetsbrevet Patos, sammanfattar han vetenskapliga texter om insamling och givande till ett mer lättillgängligt format.
Carlson, R. W., & Zaki, J. (2018). Good deeds gone bad: Lay theories of altruism and selfishness. Journal of Experimental Social Psychology, 75, 36-40.
Kawamura, Y., Sasaki, S., & Kusumi, T. (2021). Cultural similarities and differences in lay theories of altruism: Replication of Carlson and Zaki (2018) in a Japanese sample. Asian Journal of Social Psychology.
