TV4:s program Kalla Fakta har granskat FN-organet UNHCR:s arbete i Ukraina och den svenska finansieringspartnern Sverige för UNHCR. I inslaget som sänds den 20 februari lyfts flera viktiga frågor kring insamling av gåvor, biståndsinsatser och transparens.
Stödet för Ukraina efter den ryska invasionen har varit exceptionellt i Sverige där både allmänheten och företag har mobiliserat ett enormt engagemang och givande. Hittills har de pengar som svenska folket och näringslivet bidragit med nått flera miljoner människor i Ukraina. Det ska vi vara stolta över.
Organisationer som samlar in gåvor tål att granskas. Givare ska kunna lita på att pengarna går till ändamålet och förvaltas på bästa sätt. Det är därför vi har en egen kvalitetsstandard som är betydligt mer omfattande än gällande lagkrav och regelverk, och dessutom granskas av oberoende revisorer.
Men det behövs också granskning från utomstående aktörer. Granskande journalistik som Kalla Fakta är centralt för att genomlysa alla delar av samhället, och självklart också insamlings- och biståndsorganisationer.
I inslaget lyfts frågan om hur bilder används i kommunikations- och insamlingssyfte.
Användningen av bilder är i många fall en central del i organisationers kommunikation. Bilder bör alltid användas på ett respektfullt sätt och med medgivande från personer som går att identifiera. Som en del i kvalitetssäkringen åtar sig Giva Sveriges medlemsorganisationer att följa olika riktlinjer. Här ingår att alla ska ha regler för hur man använder bilder med respekt för de som avbildas. Människor i utsatta situationer måste behandlas med största försiktighet och omtanke. Det får absolut inte upplevas som en exploatering av redan hårt drabbade.
I inslaget lyfts också hur insamlade medel och annan finansiering inte har nått lokala organisationer i Ukraina i tillräckligt hög utsträckning.
Lokala organisationer har en unik förståelse och räckvidd. Internationella biståndsorganisationer samarbetar idag i mycket högre grad med lokala partners än tidigare. Samtidigt måste dessa organisationer säkerställa att pengarna används på rätt sätt och bidrar till mesta möjliga nytta i den aktuella situationen. Dessutom, när mycket pengar är i omlopp finns också risker för kriminalitet, finansiering av terrorism och penningtvätt. Just därför är det extra viktigt att säkerställa att den mottagande organisationen är seriös. Olyckligtvis innebär detta också att nyetablerade och mindre initiativ ibland kan ha svårt att snabbt få det ekonomiska stöd de behöver.
I inslaget lyfts också frågan om löner för anställda vid internationella biståndsorganisationer. När det gäller personer som är anställda inom FN-systemet, som exempelvis UNHCR:s landrepresentanter, sätts deras löner utifrån FN:s lönesystem. När det gäller medellöner för anställda i svenska insamlingsorganisationer ligger den på 36 800 kronor per månad.
Öppenhet och trygghet är ledord för Giva Sveriges medlemsorganisationer. Genom att ge till en organisation som följer Kvalitetskoden och därmed får märkningen Tryggt givande försäkrar du dig om att den organisation du ger gåvan till förvaltar den på bästa sätt.
Kvalitetskoden består av riktlinjer inom fyra områden; etik, ekonomisk redovisning, intern kontroll och styrning och effekt som organisationerna måste följa. Bildanvändning med utgångspunkt att marknadsföring sker på ett sätt där respekt för givare och mottagare av gåvor upprätthålls återfinns i riktlinjerna för intern kontroll och styrning (krav E4). Utöver de fyra riktlinjerna finns även vägledningar till stöd för medlemmarna.
Riktlinjer för etik – övergripande etiska riktlinjer för insamling av gåvor
Riktlinjer för årsredovisning enligt K3
Riktlinjer för effektrapportering – riktlinjer för att mäta och kommunicera de kort- och långsiktiga effekter (impact) som organisationen uppnår.
Riktlinjer för intern kontroll och styrning – riktlinjer och krav för god organisationsstyrning, däribland krav för bildpolicy och vidareförmedling av gåvor
Vägledning för bildanvändning av barn i insamlingssyfte – En för bildanvändning på barn som också kan användas som grund för att utforma organisationens bildpolicy. Förutom en gemensam branschstandard för hur vi använder bilder finns även tips på hur organisationen bör agera och tänka för att kommunicera rättighetsbaserat samt skydda den avbildades personliga integritet.
