Föreningslivet lyfts ofta fram som en grundbult för demokratin. De lokala föreningarnas insatser för att göra deras närområden till en bättre plats lyfts gärna fram av företrädare för såväl det offentliga som näringslivet. Samtidigt har det blivit svårare än på mycket länge att driva en förening – desto svårare att starta en. Ett av de hinder som vuxit sig allt större de senaste åren är bankernas ökade krav på administration och höjda avgifter. Krav som knäcker befintliga föreningar och avgifter som förhindrar nya lokala initiativ. Krav som följer en trend i hela vårt samhälle från tillit till mer kontroll, något som syns i allt ifrån strängare penningtvättslagstiftning till ökade bidragskontroller.
På fem år har möjligheten att starta ett föreningskonto genom Vi Unga gått från två veckor, 500kr och två pedagogiskt utformade A4 till flera månader, flera tusen kronor och tiotals A4 som närmast kräver en juristexamen för att förstå. Detta hindrar unga som vill ta plats i samhället för att med hjälp av olika aktiviteter bidra till ett bättre samhälle och bättre liv för sig själva. När vi funderar över varför vissa nya rörelser väljer bort den traditionella föreningsorganiseringen så måste vi se de eskalerande kraven i föreningspraxis och det höga insteget att starta bankkonto för en förening som en del av förklaring. Detta leder i slutändan till att föreningsfriheten hotas när möjligheten att organiseras ekonomiskt kraftigt begränsas. I en tid då flexibilitet och möjligheten att snabbt kunna organisera människor för ett gott syfte hyllas i hela vårt samhälle blir det oerhört problematiskt att bankernas byråkrati finns där som en bromskloss.
Många av Sveriges banker grundades ur folkrörelser och borde således se betydelsen och behovet av att bidra till föreningsverksamhet i alla landets hörn och former. Det gör många också genom de olika bidrag som banker varje år delar ut till föreningslivet, men det bästa de kan göra är att faktiskt underlätta för oss att handlägga vår ekonomi.
Såväl det samlade civilsamhället, bankväsendet och offentliga sektorn har ett intresse av att bankernas tjänster återställs som tillgängliga verktyg för människors organisering och inte en kamp. Det kan vara alltifrån lagregleringar till arbetssätt som står i vägen, därför behöver civilsamhället kraftsamla tillsammans med det offentliga och bankväsendet för att hitta en effektiv lösning på föreningarnas bankkontobehov. Administrativa hinder får inte knäcka människor som frivilligt vill ge av sin tid och resurser till att göra vårt samhälle bättre.
Bartosz Stroinski
Ordförande Förbundet Vi Unga
Bartosz Stroinski är förbundsordförande på Förbundet Vi Unga – ungdomsförbundet som jobbar med att låta barn och unga i hela Sverige utvecklas och känna sig betydelsefulla. Han är även förbundsstyrelseledamot i Studieförbundet Vuxenskolan och medförfattare till boken ”Va!? Är demokratin hotad?”. Bartosz medverkar på Civilsamhällesarenan i Almedalen den 29 juni 16.00 när vi samtalar om ”Bankkonto som rättighet – balansgången mellan riskminimering och demokrati.”
