Ledare: Staten, kapitalet eller medborgaren – vem ska finansiera civilsamhället?

Charlotte Rydh

Ledare i Patos, 18 oktober 2022.

Efter beskedet om en ”Överenskommelse för Sverige” följt av regeringsförklaringen försöker jag nu få grepp om vilket Sverige vi är på väg mot. Det hade förstås varit hjälpsamt i både avtal och regeringsförklaring om det funnits en tydligare vision för Sverige, inte bara en överenskommelse. Så medan visionen känns avlägsen är detaljerna många.

Samtidigt är det som vanligt i en regeringsförklaring, nämligen att civilsamhället som sektor bara nämns i förbifarten. Även om det var i övergripande positiva ordalag om vikten av ”ett starkt civilsamhälle” sattes det i sammanhang som brottsförebyggande åtgärder, förändrad inriktning på biståndet, tiggeriförbud och kulturkanon. En spaning från den kommande regeringens agenda är att det finns en rad punkter som kommer få stor inverkan på enskilda organisationers verksamhet samtidigt som rollen för civilsamhället i samhället lyser med sin frånvaro. Varken de långsiktiga förutsättningarna eller finansieringen för civilsamhället att hantera en förändrad omvärld berörs.

Det står i stark kontrast mot hur näringslivet hanteras i regeringsförklaringen. Då betonas vikten av rätt förutsättningar för näringslivets konkurrenskraft, att småföretag behöver en mindre administrativ börda och att företag drabbas hårt av ökade energipriser. Med mera, med mera. Men detsamma gäller civilsamhällets organisationer! Civilsamhället står också inför en rad utmaningar med allt från ökade kostnader och nya krav på rapportering och kontroll till ökade behov och nya önskemål om mer och fler insatser.

Företrädare för alla partier talar gärna om vikten av ett fritt och självständigt civilsamhälle på armlängds avstånd från staten och det repeterades i årets regeringsförklaring. Och det är viktigt för en stark demokrati där alla röster får höras. Men det är också viktigt att civilsamhällets organisationer, och alla de medborgare som på olika sätt är engagerade, ges rätt förutsättningar.

Så, det är positivt att regeringen indikerar att civilsamhället ska vara med och bidra som en bärande kraft i samhället. Men det behövs också att regeringen inser hur viktigt samspelet är mellan stabilt statligt stöd och privat givande för att ge civilsamhället långsiktiga förutsättningar att vara just den bärande kraften. Det finns inte en motsättning mellan allmänhetens och företagens givande och stöd via skattsedeln. Tvärtom, staten, kapitalet och medborgaren måste tillsammans bidra för att bygga en hållbar finansiering för ett civilsamhälle på armslängds avstånd från politiken.

Charlotte Rydh
Generalsekreterare, Giva Sverige 

Prenumerera på Patos.