Trendrapport: Blir vi rika på det vi tar, eller det vi ger?

Kafka sa att ”Meningen med livet är att det tar slut.” Det låter rätt främmande i en värld där vi låtsas som om livet är för evigt, där 70 nu tydligen är det nya 50 eller vad det var. Men att livet är ändligt är just det som gör det så värdefullt. Vad gör vi med våra ändliga, värdefulla liv?

Efter att ha läst Will Storr’s bok The Status Game, undrar jag nu ofta: Varför gör vi det vi gör? Det är en bra fråga, och självklart också lite av en lyxfråga. För bara några generationer sedan var vi tvungna att jobba dag och natt för att se till att vi och våra familjer överlevde. De fattiga generationerna lever kvar runtom i världen, de flesta ligger minst hundra år efter i levnadsstandard.

Men för oss som har lyxen att välja är frågan fundamental. Varför gör vi det vi gör? Vi jobbar ju så hårt hela tiden. Tar vi vara på våra liv? Sköter vi om oss? Skapar vi värden som är meningsfulla? För några år sedan träffade jag en man i Davos som slutat jaga pengar. Plötsligt, en dag började han tvivla på allt han hade jobbat så hårt för. Han frågade: Vem vill vara den rikaste mannen på en döende planet? Det är också en bra fråga.

Alla våra arbeten styrs av pengar. Det spelar nästan ingen roll vad du jobbar med, chansen är att det mesta du gör påverkas av pengar. Hur blev pengar så viktiga? Faktiskt, hur blev pengar det enda viktiga? Hur kom vi dit? Pengar skulle ju vara vår rättmätiga ersättning för ett bra arbete, inte styra precis allt vi gör. Hur gick pengar från att vara en belöning, till att bli en ursäkt för allt vi gör, oavsett konsekvenserna? Hur blev pengar ett giltigt skäl till att hota allt liv på planeten?

Om vi som individer en dag blir ihågkomna för vårt ekonomiska välstånd är frågan: Blev vi rika på det vi tog, eller det vi gav? Jag pratar inte här om att det är berikande för själen att vara generös (även om det också är sant). Jag menar; tjänade vi alla våra pengar på att skapa positiva värden? När kommande generationer lever i ruinerna av vår bekymmerslöshet kommer de ge oss ett oundvikligt underbetyg i att bry sig. Samtidigt kommer de kanske undra om vi i alla fall var lyckliga… Och det är vi ju inte. Inte speciellt i alla fall. Hur kunde vi ställa till det så här?

Det är en komplex fråga. Jag vet i alla fall en sak helt säkert. Alla, precis alla vill vara älskade. Ändå har vi lärt oss att ha armbågarna ute, att det är så man vinner i livet. Jag vet också att vi ofta känner oss ensamma och söker större, viktigare gemenskap. Ändå så tävlar vi, hela tiden.

Vi har lärt oss fel saker. Trots alla våra otroliga teknologiska framsteg är kampen fortfarande oavgjord mellan Människa 1.0, som drivs av rädsla, våld, och dominans, och Människa 2.0 som skapar med tillit, kompetens och empati. Faktiskt, alla våra komplexa blomstrande civilisationer är resultatet av M.2.0’s kapacitet att samarbeta och våga tro på varandra. Tillit. Ändå hotas de ständigt av M.1.0’s gamla förlegade överlevnadsinstinkter: Rädsla, våld och egoism. Efter att ha arbetat med FNs Globala mål i sju år tror jag inte längre att de är lösningen på våra problem. De är en näst intill perfekt karta över vägen framåt, men det är vi, inte någon annan, som måste göra resan. Vi kan bara göra den tillsammans och då behöver vi fördjupa oss i alla egenskaper och potential som finns i M.2.0.

Vårt drivmedel på färden heter uppskattning, empati, förtroende, hopp, öppenhet, tillit, mod, optimism och uthållighet. Alla dessa förmågor och många till som kan göra oss mer förankrade, smarta, varma, inkluderande och kreativa finns i det nya ramverket för personlig utveckling — Inner Development Goals. IDG. Vi har skapat det tillsammans med forskare, partners och vänner som en vägledning till ett mer harmoniskt, belönande och värdefullt liv. Det är ett projekt som på många sätt har förändrat mitt liv. För visst har vi alla stunder då vi känner oss vilsna och längtar efter en fingervisning i vårt beteende.

/Jakob Trollbäck
Jakob Trollbäck är huvudarkitekten bakom språket och den visuella identiteten för FN:s 17 Globala mål som lanserades 2015. Han är även en av initiativtagarna till de inre globala målen (Inner Development Goals), ett ramverk för de individuella färdigheter som är viktiga för att vi tillsammans ska kunna uppnå agenda 2030. År 2017 startade Jakob The New Division, en konsultbyrå som hjälper företag och organisationer att utveckla och aktivera sitt hållbarhetsarbete.