Dataskyddsförordningen är ett viktigt område för Giva Sverige att bevaka – så att våra medlemmar kan få aktuell information och rekommendationer baserat på hur regelverket tolkas och utvecklas. Som en del i detta bidrar Axel Tandberg med regelbundna kommentarer och reflektioner. Du hittar mer om dataskyddsförordningen och Giva Sveriges riktlinjer här.
Arbetet med e-PR (e Privacy Regulation) har nu officiellt nått sitt slutgiltiga skede inom EU – den s.k. Trialogen. Trialogen kallas det när man inom EU har kommit så långt i arbetet med ett nytt lagstiftningsförslag att både Europaparlamentet och Europeisk unionens råd (Rådet) har nått fram till var sitt utkast på hur förslaget bör se ut och de två alternativen stämmer inte överens. Under Trialogen kommer Europaparlamentet och Rådet försöka förhandla fram en samsyn på hur lagstiftningsförslaget bör utformas. Kommissionen intar rollen som medlare, trots att man är den part som la fram lagförslaget från början.
I fallet med e-PR står Europaparlamentet och Rådet långt ifrån varandra på många punkter, mycket beroende på att Europaparlamentet antog sin ståndpunkt baserat på hur det utredande utskottet såg på frågan 2017. Teknisk utveckling, mycken lobbying och många nationella ståndpunkter har lett till att Rådet har en mer modernt anpassad syn på förslaget. Det gemensamma för båda förslagen är att de har ändrat rejält i Kommissionens förslag.
Vi kommer däremot inte få se ett färdigförhandlat förslag direkt efter sommaren utan det kommer troligen att komma som tidigast runt jul. Därefter kommer vi alla att minst få 12 månader på oss att anpassa oss till förslagets konsekvenser.
För den ideella och idéburna sektorn kommer förlaget inte bara få konsekvenser på hur användningen av cookies, utan den kan få stora effekter på hur vi får kommunicera med både potentiella givare/medlemmar samt existerande dito. Ett exempel på detta finner vi i artikel 16 i förslaget. Där har man från EU:s sida för första gången valt att definiera ”direktmarknadsföringskommunikation”. Definitionen har innebörden att all kommunikation som genomförs med med hjälp av direktmarknadsföring är att anse som direktmarknadsföringskommunikation. Många delar av den förslagna texten kommer att begränsa möjligheten att använda sig av direktmarknadsföring i de elektroniska kanalerna. I Sverige kanske vi inte tycker att detta kommer att bli krångligt, men för våra systerorganisationer i andra medlemsstater kan detta få förödande konsekvenser då man redan idag har mycket mer begränsade möjligheter att nå ut.
Det finns dock ett ljus i mörkret och det finner vi i skäl 32 till förslaget – här finns det en passus som begränsar begreppet till att endast omfatta kommersiell direktmarknadsföringskommunikation. ”Härligt, saken ur världen, varför tas nu detta upp här?” tänker många av er just nu när ni läser detta. Kruxet är just att det endast står i ett skäl och inte i själva lagtexten. Detta är en viktig detalj för när EU-domstolen tillämpar lagstiftningen i praktiken tolkar man i mångt och mycket endast den text som står i artiklarna. Det är endast i undantagsfall man tittar på skälen.
Det är därför viktigt att ni alla försöker prata med de politiska kontakter ni har i syfte att försöka förmå våra svenska representanter, både de som verkar direkt inom EU men även de, dvs. de som sitter i regeringen eller riksdagen, som påverkar vårt svenska ställningstagande i Rådet, att lyfta upp tolkningen som innebär att man begränsar direktmarknadsföringskommunikation till sådan kommunikation som inbegriper erbjudanden av varor eller tjänster i kommersiellt syfte. Allt för att vi inom HELA den inre marknaden ska kunna fortsätta vara samhället till hjälp genom den verksamhet som ni bedriver, istället för att ägna er åt onödig byråkrati.
Låt mig slutligen tillönska er en härlig sommar!
Axel Tandberg
Legal Works
